De berättar om livet före dämningen

Hur såg livet i fjälldalen ut innan stora delar lades under vatten?

I en dokumentation från 1950-talet möter vi samer och nybyggare som berättar om helg och vardag före dämningen i nedre Björkvattsdalen i Tärna i Västerbottens län.

Rapporten och de många bilderna är ett ovanligt titthål in i dåtidens Tärna. Samtidigt kartläggs hela bebyggelsehistorien under 1800-talet.

När området började koloniseras valde många samer att bli nybyggare. Förhållandet mellan de båda grupperna utgör en röd tråd i rapporten. Anekdoter och noteringar om personer, olyckor och andra händelser har sin givna plats i berättelsen.

Sjön Sejmajaure, en av flera sjöar som dämdes upp i början av 1960-talet.

Inför dämningen på 1960-talet tvingades 169 personer att flytta. Många fler berördes indirekt, både jordbrukande nybyggare och renskötande samer.

De män och kvinnor som rapportförfattaren Ernst Westerlund har intervjuat är alla födda i slutet av  1870-talet. De hade mycket god kunskap om historien bakåt samtidigt som de ger en bild av förhållandena under 1950-talet.

I boken beskrivs byarnas framväxt och de personer som började befolka dem. Men inte bara det. Noggrant beskriver rapportförfattaren livet i dalgången i stort under följande rubriker: arbetsliv, hus och husbyggen, mat och måltider, kläder och skor, kvarnar och sågar, diverse redskap, fiske, jakt, färdvägar och handel, hantverkare, post och telefon, seder och bruk vid födelse, bröllop och begravningar, kyrkhelger, skolgång, övertro, folklig medicin med mera. I materialet lägger han in anekdoter, personbeskrivningar och uppgifter om olika händelser, som till exempel drunkningsolyckor, vilket var en vanlig dödsorsak på den tiden.

Han intresserade sig inte bara för vad folk åt och hur de klädde sig och roade sig, utan han noterar milstolpar i utvecklingen som när den första separatorn kom eller när gardiner  och tapeter började användas och porslin kom på bordet.

Det som fascinerar mig med den kulturhistoriska rapporten är att den utgör ett titthål in i 1950-talet inom ett avgränsat geografiskt område, samtidigt som trådarna dras tillbaka till kolonisationens början år 1824.

Rapporten väcker tankar om ett ämne som i dag står högt på den politiska dagordningen, nämligen vårt till synes omättliga behov av el och de exploateringar av mark och vatten som påverkar människors arbets- och levnadsförhållanden. Människorna i Björkvattsdalen och på många andra platser fick offra en hel del när Sverige behövde elkraft.

Det för oss in på en diskussion om hur vi värderar våra liv och vårt välstånd. Det är väldigt lätt att räkna ut vad en exploatering betyder i reda pengar, men hur beräknar vi de så kallade immateriella värden som försvinner i samma ögonblick som forsarna tystnar och människorna och älvarna försvinner? Det finns många exempel på den sorg, den saknad och det vemod som människor har gett uttryck för i just det här området. Samtidigt kan man inte komma ifrån det faktum att människorna fick det bättre rent materiellt sett.

Kanske fanns också de som välkomnade att de blev utlösta av Kungliga Vattenfallsstyrelsen, som förtaget hette på den tiden. Vi kan ju inte veta hur det skulle ha sett ut i dalgången i dag om inte utbyggnaden hade skett.

Men det vi vet idag är att en ny och ännu större exploatering kan bli verklighet. I området finns nämligen ansenliga mängder nickel i berggrunden. Det gigantiska projekt som går under namnet Rönnbäcksgruvan är sannolikt mer kontroversiellt än dämningarna på 1960-talet.

I den nu redigerade rapporten finns kartor över dämningsområdet och sammanlagt 166 bilder. Till den ursprungliga texten har fogats en förteckning som omfattar de nära 300 personer som nämns i boken.

Originalrapporten finns hos Institutet för språk och folkminnen (Isof) i Uppsala. Institutet har gett tillstånd att publicera materialet och välvilligt skannat och ställt det rika bildmaterialet till förfogande.

Boken ges ut i samarbete med Aejlies, samiskt centrum i Tärnaby, och Gaaltije, samiskt museum i Östersund. Utgivningen har varit möjlig tack vare stöd från Sametinget Isof och Letterstedtska föreningen.

Boken kostar 280 kr + frakt (89 kr).

Om du vill beställa boken, skicka ett mejl till birger.ekerlid@telia.com