Ibland står naturen fullständigt stilla och liksom vilar sig ett slag inför kommande vinter. Det var antagligen det här som diktaren Dan Andersson upplevde när han skrev om ”en hög och helig höst”.
Så kan det kännas vissa dagar i september. Men redan dagen därpå födde vinden vita gäss på sjön, Girjestjåhkka låg inbäddad i sockervadd och Ryfjället hade ”mössan på sig”, som min mamma brukade säga. Men så här såg det ut denna septemberdag i Boksjön: