Det indiska kastsystemet är förbjudet, men det lever i hög grad kvar i människors medvetande och beteende.
– Jag vill bryta upp det, säger Santhanam bestämt.
Livfullt, humoristiskt och entusiastiskt berättar han om sina utbrytningsförsök för sexton svenska studenter från Umeå universitet. De ska bli socionomer och har just anlänt till staden Trichy för fem veckors fältstudier. Sedan många år tillbaka tar han emot studenter från Umeå och Uppsala.
– Nu ska jag berätta om Lill-Babs, säger han plötsligt.
Det var nämligen hon och Merit Hemmingsson som hjälpte honom att på allvar protestera mot kastväsendet. Fast det vet knappast Lill-Babs och Merit om. Så här var det:
Efter samarbete med bland andra Pelle Wallin besökte Santhanam Kälarne i Jämtland år 1990. Vid en hembygdsdag i Hällesjö tog Pelle ett foto av Santhaman, Lill-Babs och Merit. När Santhanam återvände till Indien möttes han av beskedet att familjen hade utsett en hustru till honom inom sin egen kast.
– Aldrig i livet, sa Santhanam, som ville bryta mot alla sedvänjor genom att bestämma själv.
Han skulle inte ens få prata med bruden före bröllopet, som trots hans protester planerades in i minsta detalj.
Under själva ceremonin kastade han fram två trumfkort: fotot där han poserar i Hällesjö tillsammans med Lill-Babs och Merit samt en annan bild med kvinnor som badar topless i Mellbystrand.
Bröllopsgästerna blev bestörta och skandalen var ett faktum. Det gick ju inte an att gifta sig med en sådan karl. Santhanams oväntade utspel ledde förstås till ansträngda relationer och negativa reaktioner.
– Jag var envis och härdade ut, säger han.
Detta hände för 25 år sedan. På min fråga om han lyckades förändra systemet svarar han:
– Nej, men en droppe i havet blir till sist en ocean som sköljer bort skiten.
Han är en utpräglat skicklig retoriker och använder gärna slagkraftiga liknelser och sedelärande berättelser. Till saken hör att han senare gifte sig inom sin egan kast. Denna och andra historier drar han gärna när han tar emot svenska studenter eller föreläser i Sverige om kulturkrockar och jämförelser mellan Sverige och Indien. Han talar god svenska och berättar om sina besök i bland annat Tärnaby, Kiruna, Sigtuna och andra orter.
I morgon är det Diwali – hinduernas stora nyårshögtid – och en skribent i dagstidningen The Times of India ber oss ägna det förhatliga kastsystemet en särskild tanke. Hon berättar om 34-årig sjubarnsmamma som har fått jobb som kokerska på en skola med den ynkliga lönen 1700 rupies (250 kr) i månaden. Den lönen går inte att leva på. Men det ännu större problemet är att många föräldrar tog sina barn ur skolan när hon fick tjänsten. Och de 18 som är kvar vägrar att äta mat som är lagad av henne. Orsak: hon tillhör de lågkastiga daliterna.
Santhanam kan fylla på med åtskilliga liknande hårresande historier. Så ännu fattas ett antal droppar i Indiska oceanen.