Som sjuttonåring blev hon bortgift med den nära 40 år äldre Gustav Vasa.
Hon överlevde både honom och ytterligare fem Vasakungar i en tid som präglades av bittra maktkamper, blodiga avrättningar, religiösa strider och ständigt pågående krig med grannländerna.
Vem var hon och vilken roll spelade hon i en tid när Sverige började formas?
Om detta säregna och dramatiska livsöde skriver Karin Tegenborg Falkdalen i Vasadrottningen (Historiska media), en biografi över Katarina Stenbock, som levde åren 1535-1621.
Karin Tegenborg Falkdalen, Frösön, är idéhistoriker och har tidigare gett ut Vasadöttrarna, en fascinerande och detaljrik berättelse om de krav och förväntningar som ställdes på Gustav Vasas fem döttrar.
I den nya boken har författaren tagit sig an den kvinna som skulle bli styvmoder till både döttrarna och de blivande kungarna Erik XIV, Johan III och Karl IX. Ingen enkel uppgift för en 17-årig flicka!
Hon var till exempel två år yngre än Gustav Vasas äldste son Erik. Samtiden höjde emellertid knappast på ögonbrynen åt den stora åldersskillnaden. Det väsentliga var att drottningarna hade rätt stamträd och lämpliga släktband. Generellt var giftermålens främsta uppgift att säkra tronföljden och bidra till politisk stabilitet.
Katarina Stenbock uppfyllde kraven på de rätta förbindelserna, men äktenskapet med Gustav Vasa blev barnlöst. Hon blev änka som 25-åring 1560 och hade fullt upp med att navigera mellan de tvära och grymma kasten i svensk politik vid den här tiden. Brödernas maktkamp efter Gustav Vasas död, Sturemorden och Linköpings blodbad är några av de välkända historiska händelser som starkt berörde och påverkade henne.
Rollen som änkedrottning var viktig och de trätande bröderna och brorsönerna måste alltid förhålla sig till henne på något sätt. När männen stred om makten försökte hon inta en medlande och försonande roll, vilket inte var lätt. Samtidigt måste hon försvara sin ställning och sin egendom i de ständigt återkommande konflikterna med den hänsynslöse Karl IX, Gustav Vasas yngste son.
Karin Tegenborg Falkdalen skriver historia ur ett kvinnligt perspektiv. Det gör att vi får skildringar, detaljer och infallsvinklar som vanligtvis saknas när alla konungar står på parad i biografier och historieöversikter. I kortfattade, effektiva och mycket välskrivna kapitel tecknar hon Vasatidens historia på ett nytt sätt. Det gäller både denna bok och den förra. Inte minst kan Vasadrottningen läsas som en spännande kriminalhistoria, med många mord, listiga intriger och oväntade upplösningar.
Den som klarar sig genom alla dessa skärseldar är till sist änkedrottning Katarina Stenbock, som 1621 avlider 86 år gammal. Vid den tiden heter Sveriges kung Gustav II Adolf.