Staden vaknar (Indisk resa 2)


Klockan är sju och jag går in på en ojämn tvärgata som leder till ett slitet bostadsområde. Leende välklädda skolbarn passerar en avskrädeshög där fåglar och hundar rotar tillsammans med två äldre kvinnor. En bit därifrån putsar en medelålders man på sin vita bil. Hukande vid trottoarkanten förbereder gatuförsäljarna dagens kommers, som i de flesta fall kommer att bli blygsam. En svartklädd muslimsk kvinna, endast ögonen syns, kommer körande på sin vespa. Männen som håller på att göra i ordning en gudstjänstlokal, ett litet oansenligt hinduiskt (?) tempel, är däremot klädda i vitt.

Jag tänker att detta är kontrasternas Indien; svart och vitt, välklätt och trasigt, fattigt och rikt, rent och smutsigt, hinduiskt och muslimskt, gammalt och nytt. Den spruckna skylten med texten ”Dr Mhegas dental clinic” hänger på sned på en mur och vittnar om att det har funnits en tandläkarmottagning i ett hus som har rasat ihop.

Det är inget turiststråk precis. Just här och nu är det ingen som vare sig tigger eller höjer på ögonbrynen när en vit man är ute på sin morgonpromenad. Men om jag skulle fråga om något eller se vilsen ut, då skulle han snart omges av vänliga, hjälpsamma och omtänksamma människor.

En gata i Mumbai håller på att vakna, men ännu kan ljuden från biltrafiken inte överrösta böneutroparen.


Kommentera