Sameland med internationella ögon

Kajsa Andersson har två stora intressen: franska språket och den samiska kulturen.

Hon har kombinerat dessa två passioner genom att ge ut tre internationella, innehållsrika antologier som berättar om Samelands historia och nutid.

Nyligen publicerades även en Sápmi-antologi på svenska som innehåller bidrag från både svenska och utländska forskare och omfattar nästan 600 sidor.

 Sápmi i ord och bild - 72p

Flera av artiklarna har tidigare enbart publicerats på franska och engelska. Nu finns de för första gången på svenska, tillsammans med en rad nyskrivna artiklar.

– Otroligt att projektet är i hamn, säger hon. Det tog nästan ett decennium att komma fram till en antologi på svenska.

– I backspegeln tänker jag på Karin Boyes ord: ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen som är mödan värd.” Sápmi-projektet har varit i rörelse under alla dessa år hemma och ute i   världen  – så bildades där en krets, som drivs av samma sympatier och vårdar sig om samma problem. Det var lärorikt och stimulerande, berättar Kajsa om projektet.

Antologin heter Sápmi i ord och bild 1 (On Line Förlag). I sammanlagt 35 artiklar beskriver 32 forskare Sameland ur en rad olika synvinklar. Kajsa Andersson själv bidrar med fyra artiklar: en om konstnären Johan Tirén, två om manliga och kvinnliga fjällfotografer och en om Lycksele skogsmuseum.

Hur kommer det sig att en docent i franska språket och litteraturen ställer sig bakom en så omfattande utgivning?

– I min ungdom på 1960-talet arbetade jag som lärare i Kiruna och blev intresserad av den samiska kulturen. På min fritid reste jag runt i Sameland och besökte bland annat olika nomadskolor och försökte lära mig så mycket som möjligt, berättar hon.

Sedan kom ”livet emellan”, som hon uttrycker det. Hon bildade familj, undervisade, studerade och forskade. Intresset för samerna höll i sig.

– Ibland kom det till mig helt oväntat, säger hon och berättar om mötet med Marguerite Yourcenar, första kvinnan i franska akademin.

Kajsa skrev sin doktorsavhandling om hennes författarskap. Vid ett besök i hennes bostad i USA upptäckte hon att en vägg i gästrummet pryddes av Nils Nilsson Skums bilder. Kajsa undrade förstås hur det kunde komma sig.

– Författarinnan berättade då om sitt besök i Sápmi på 1950-talet och sin fascination för samekulturen. Den blev ett bärande tema i en av hennes stora historiska romaner – Vishetens natt (1968). Vilket sammanträffande: samisk kultur möter fransk litteratur!

Intresset för samerna släppte Kajsa aldrig. Mycket senare, under åren 2009-2013, publicerades tre internationella antologier med samlingstiteln L’Image du Sápmi (Bilden av Sápmi). Böckerna väckte uppmärksamhet och snart efterfrågades en version på svenska.

Projektet kom i blickpunkten i samband med att Umeå var Europas kulturhuvudstad 2014.  Sorbonne-universitetet och Svenska Institutet i Paris arrangerade seminariedagar, föredrag och utställningar med samisk anknytning.

– Det var uppskattat och helt oförglömligt när Krister Stoor i sin samedräkt jojkade i en av salarna på Sorbonnes universitet, erinrar sig Kajsa.

Som redaktör har hon sedan dess lagt ner ett omfattande arbete på kontakter med skribenter, översättare, förlag och finansiärer. I den nyligen utkomna första delen av Sápmi i ord och bild finns en stor variation av artiklar som spänner över hela Sápmi, inklusive samerna på Kolahalvön i Ryssland. Svenska, franska, norska, finska, polska, kanadensiska, amerikanska och ryska författare skriver om ämnen som berör historia, politik, etnologi, religion, språk, litteratur, och konstvetenskap.

Tidiga resenärer och fotografer presenteras och kommenteras tillsammans med kritiska granskningar av svensk och norsk samepolitik. En annan fördel är att det nu finns kortversioner av avhandlingar som annars inte är så lättsmälta eller lättillgängliga. Det gäller bland annat Patrik Lanttos forskning om samerörelsen och lappväsendet, Åsa Össbos avhandling om vattenkraften i renskötselområdet, Gudrun Norstedts genomgång av lappskattelanden på Geddas karta från 1671 och Carina Lidströms artikel om Lappmarken och dess befolkning i berättelser från 1830-tal.

Bland andra intressanta artiklar kan nämnas Eva Silvéns analys av den bild av samerna som etnologen Ernst Manker förmedlar i sina många böcker och rapporter.

Sammantaget innehåller den rikt illustrerade antologin ett smörgåsbord av välskrivna, spännande och tänkvärda artiklar om Sápmi. Del två i serien beräknas komma till hösten.

= = =

INNEHÅLL

Sápmi i ord och bild innehåller följande artiklar:

Andersson, Kajsa, Om Johan Tirén – samernas konstnär; Sápmi och kameran 1 och 2; Om samiskt kulturarv  på Lycksele skogsmuseum.

Bakula, Viktorija Borisovna, Om samiska författare på Kolahalvön.

Battail, Jean-Francois, Carl Linneaeus underbara resa genom Lappland (1732).

Bergman, Ingela, Minnenas landskap. Samisk historia bortom det skrivna ordet.

Berg-Nordlie, Mikkel, Samiskt samarbete över nordisk-rysk gräns.

Blix Hagen, Rune, Kungens möte med samisk trolldomskonst 1599.

Bolshakova, Nadezhda Pavlovna, Mytologi och folklore hos samiska författare.

Bäckman, Louise, Att söka den samiska rösten

Cocq, Coppélie, Traditionella kunskaper och forskningstraditioner.

DuBois, Tomas A, Tre män I samernas rike: Frank Butler, Johan Turi och Borg Mesch.

Fjeld, Faith, Alaska-samerna: en berättelse om renar.

Forssell, Birgitta, Erika Juhl, Sápmis väverska.

Guissard, Isabelle, Sophus Tromholts vistelse i Kautokeino 1882-1883.

Jakovleva, Elena Semjonovna, Kolasamernas traditionella slöjdhantverk.

Kuokkanen, Rauna, Vem hörs i Sametinget? Självbestämmelse och urfolkskvinnor.

Lantto, Patrik, Från folkspillra till erkänt urfolk; Samerörelsen i Sverige från slutet av 1800-talet till i dag.

Lehtola, Veli-Pekka, Samerna på Europas scener och zoon.

Lidström, Carina, Lappmarken och dess befolkning i tre svenska reseberättelser från 1830-talet.

Littberger Caisou-Rousseau, Inger, Samiska författare på Kolahalvön, bearbetning av artikeln Sami writers of the Kola peninsula av Viktorija Bakula samt Hommes et femmes à travers la mythologie et le folklore sames et chez les auteurs sames av Nadezhda Bolshakova.

Lundmark, Bo, Samisk konfirmation.

Lähteenmäki, Maria, Barntrafficking i 1800-talets Lappland.

Nielipowicz, Natalia, Samiska återspeglingar hos Mariusz Wilk.

Norberg, Lars, De politiska orsakerna till koloniseringen av Sápmi.

Norstedt, Gudrun, Det samiska kulturlandskapet på Geddas karta från 1671.

Pekonen, Osmo, Furst Roland Bonapartes Lapplandsresa 1874.

Rydving, Håkan, Samiskan.

Scheller, Elisabeth, Revitalisering av språken på Kolahalvön.

Silvén, Eva, Genom kamerans öga – Ernst Manker som fotograf.

Stén, Johan, Två Genèvebors forskningsresa till Kolahalvön 1769.

Stoor, Krister, ”Det vita vilddjuret stjäl mina renkalvar” – traditionell och akademisk syn på fjällräven.

Weinstock, John, Genetisk heterogenitet i Skandinavien – inte bara samerna.

Össbo, Åsa, Industrialisering och kolonialisering. Reflektioner kring vattenkraftsutbyggnader på svensk sida Sápmi.