Ewa skriver sydsamernas historia

I över 20 års tid har hon bokstavligt talat grävt fram sydsamernas kultur och historia.

Ewa Ljungdahl är arkeologen som finkammar Sameland och förmedlar kunskaperna i en imponerande lång rad småskrifter och böcker.

Hon är själv inte same, men är tveklöst en av de främsta kännarna och ambassadörerna.

 – Det som driver mig är rättvisan. Jag kan inte acceptera att en folkgrupp osynliggörs, säger hon.

Ewa Ljungdahl20141204

Ewa Ljungdahl är även flitigt anlitad som föreläsare, som här på Svenstaviks bibliotek i ett arrangemang av biblioteket och Sätt litteraturen på Jämtlandskartan.

Självklart är hon inte ensam. Sedan ett antal år tillbaka jobbar hon på Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund. Ännu längre tillbaka var länsstyrelsen i Jämtland hennes arbetsgivare, men ända sedan hon utbildade sig till arkeolog har hon specialiserat sig på samisk historia, som är en smal gren inom arkeologin.

– Intresset för fjällen har funnits med sedan barndomen, berättar hon.

I nära samarbete med samebyarna i Jämtland och Härjedalen har hon deltagit i flera projekt som har kartlagt samiska kulturmiljöer och lämningar. Arbetet har inte stannat vid slutrapporter och vetenskapliga artiklar, utan kunskapen har spritts via Gaaltijes populära skriftserie. Det rör sig om små men innehållsrika häften som i text och bild berättar om samekulturen förr och nu på ett enkelt och pedagogiskt sätt. De flesta är skrivna av henne själv. Så här kan det låta i presentationen av en skrift:

”Välkommen till det samiska kulturlandskapet! Ibland kallas detta landskap för vildmark men marken är inte vild, den har varit nyttjad av människor alltsedan inlandsisen försvann för närmare tiotusen år sedan. Framför allt är det ett samiskt kulturlandskap och ett storskaligt beteslandskap präglat av tusentals år med renbete”.

– Det är viktigt att synliggöra denna historia, säger Ewa och berättar att de tre första skrifterna trycktes i 4000 ex vardera.

– Skrifterna är mycket efterfrågade och har tydligen fyllt en funktion, säger hon.

Finansiering har som regel skett via länsstyrelsen. Skrifterna sprids via samebyarna, används i skolor och läggs ut på turistbyråer och Turistföreningens fjällstationer.

– Det är ett smidigt sätt att ge ut småskrifter i stället för att samla material till en tjock bok, säger Ewa.

Till dags dato finns särskild information om alla samebyar i Jämtland och Härjedalen. Idre i Dalarna är också på gång. De två senaste skrifterna i raden är ”Staare – samernas Östersund” och ”Samer i Bräcke och Ragunda”, kommuner som inte i första hand förknippas med samer.

– Renarnas vinterbete i skogslandet är oftast något helt okänt. Därför är det viktigt att informera om detta, säger Ewa.

Östersund har en lång historia som samisk mötesplats. Om detta berättar Ewa Ljungdahl i en nyutkommen skrift.

Östersund har en lång historia som samisk mötesplats. Om detta berättar Ewa Ljungdahl i en nyutkommen skrift.

För samebyarna har dokumentationen och informationen varit av stort värde. Det kan Jan Persson i Njaarke sameby vittna om. Så här säger han i boken ”Om vi inte syns så finns vi inte”:

”Att ha dokumenterat den egna historien har varit ett lyft för hela samebyn och det är jag stolt över. Som jag ser det är det här det enda positiva som har hänt oss de senast tio åren. Annars har vi mest arbetat i motvind.”

– Vi märker att det finns intresse för motsvarande beskrivningar av samebyarna i Västerbotten och Norrbotten, berättar Ewa.

Gaaltije har blivit en betydelsefull kunskapsbank när det gäller sydsamisk historia och Ewa är ofta anlitad som föredragshållare i olika sammanhang. Den 1 oktober håller hon till exempel ett föredrag i den populära föreläsningsserien After Work på Jamtli. Rubriken denna gång är ”Samer i Ragunda och Bräcke kommuner.”

Flera samebyar har vinterbete inom Bräcke och Ragunda kommuner. Om det berättar Ewa Ljungdahl i en nyutkommen skrift.

Flera samebyar har vinterbete inom Bräcke och Ragunda kommuner. Om det berättar Ewa Ljungdahl i en nyutkommen skrift.

= = =

Småskrifter av Ewa Ljungdahl med flera:

Sommarvistet Bartjan (tillsammans med Reinie Fjällström), 2005

Njaarke – renskötsel i tre årtusenden, 2007

Samerna och rennäringen i södra Jämtlandsfjällen, 2008

Tåssåsens sameby – kulturmiljöer och turism, 2009

Samiska kulturmiljöer i Frostviken, 2010

Tamrenskötselns landskap, 2010

Kraantje – Gransjön(text Ingwar Åhrén och foto Ewa Ljungdahl), 2011

Mittådalens sameby, 2011

Kalls, Njaarke & Jovnevaerie samebyar, 2012

Samer i Åre, 2013

Ruvhten Sijte – historia, kulturmiljöer & turism, 2013

Jijnjevaerie sameby – historia och kulturmiljöer, 2014

Staare – samernas Östersund, 2015

Samer i Bräcke och Ragunda – samebyarnas vinterbete i Ragunda och Bräcke kommuner, 2015

 

Böcker av Ewa Ljungdahl med flera:

Samiska nybyggare i Jänsmässholmen (tillsammans med Martha Jåma), 2001

Att spåra sin historia, 2003

Ett steg till på vägen – resultat och reflexioner kring ett dokumentationsprojekt på sydsamiskt område under åren 2008-2011, redaktör och medverkan

Om vi inte syns så finns vi inte, 2011

Tåssåsens sameby, del 1, 2012, redaktör

Sydsamer – landskap och historia, 2014 (medverkan)

Myltplockarstan –en tidig bärindustri vid Ljåbodarna i Oviken, 2014

=======

ARTIKELN är även publicerad i Länstidningen Östersund den 1 oktober.