Risk för ny Vild-Hussen-katastrof

006 - Kopia72pix

Vid sjön Gesundens utlopp startar Krångedeforsarna (i bildens mitt). Längre ner ligger Krångede kraftverk. Men Indalsälven hade ursprungligen en annan fåra, vilket kan skymtas till vänster i bild. Om grusåsarna eroderar kan vattnet bryta igenom och bilda en ny älvfåra.

Vildhussen och Döda fallet är två begrepp som intimt förknippas med Ragunda kommun.

Mindre känt är att Ragunda kunde ha haft två döda fall!

Och faran är inte över. Vid ett extremt högt vattenflöde skulle sjön Gesunden kunna tömmas och Krångedeforsarna bli ett minne blott.

   – Det skulle få katastrofala följder som påverkar hela Sverige, säger Staffan Edler vid länsstyrelsen i Jämtlands län.

Han är chef för den funktion inom länsstyrelsen som ansvarar för samhällsberedskap och som har till uppgift att förutse och förebygga större kriser, till exempel översvämningar.

Den risken finns i området kring Krångedeforsarna. I samarbete med Ragunda kommun, kraftföretaget Fortum och SGU (Sveriges geologiska undersökningar) försöker länsstyrelsen bedöma vad som kan göras för att förhindra ytterligare en sjötömning i östra Jämtland. Så här sammanfattar

länsstyrelsen läget i rapporten ”Regional risk- och sårbarhetsanalys” 2011:

”…finns en möjlig risk för att Indalsälven vid ett extremt högt flöde eller ett dammhaveri uppströms skulle kunna ta en annan väg och att Gesunden skulle kunna tömmas.”

Med uttrycket ”en annan väg” avses den dalgång som kallas Tjärnviksdalen och som präglas av stora grusåsar och ett pärlband av tjärnar: Bodtjärn, Mörttjärn, Abborrtjärn, Grönvattnet och Öratjärn. Här rann Indalälven före den senaste istiden. På samma sätt som skedde vid Döda fallet skulle älven här kunna återta sin ursprungliga fåra.

– Om du vill bli Vildhussen nummer två är det bara att sätta igång och gräva, säger Rolf Ivansen, bygg- och miljöchef i Ragunda kommun.

SGU har undersökt området och inte hittat någon berggrund som tar emot. De väldiga mängderna av grus och sand skulle därför kunna spolas bort av en flodvåg. Enligt de beräkningar som SGU har gjort skulle Gesundens vattenyta sjunka med minst 25 meter om det sker ett genombrott. Å andra sidan förutsätter det ett extremt högt vattenflöde. Vattennivån i Gesunden skulle först behöva stiga med åtta meter.

Hur sannolik är en sådan utveckling? Ett osäkerhetsmoment är den pågående klimatförändringen. Extrema väderlägen med intensivt regn, hård vind och kraftig snösmältning kan utgöra påfrestningar och påskynda erosioner i området. I dammsäkerhetssammanhang talar man dessutom om hundraårsflöden, tusenårsflöden och tiotusenårsflöden, det vill säga regelbundet återkommande perioder med just extrema flöden.

Ett tusenårsflöde är en flödesnivå med en teoretisk återkomsttid en gång vart tusende år. Det är en procents risk att ett tusenårsflöde ska inträffa inom hundra år.

– Med klimatförändringarna kommer dessa oftare och därför måste man räkna om dessa teoretiska flödesnivåer. Till exempel hade vi hundraårsflöden både 1995 och 2000 i Indalsälven, förklarar Björn Olofsson, geolog och samordnare för naturolyckor vid länsstyrelsen i Östersund.

Enligt Staffan Edler innehåller sjön Gesunden fem gånger så mycket vatten som Ragundasjön på sin tid.

Resultatet av ett genombrott i grusåsen skulle därför bli förödande för hela Indalsälven ned till Sundsvall och för kraftförsörjningen i hela landet.

Exakt vad som händer kan ingen veta. Konsekvenserna utreds för närvarande.  Men det är lätt att konstatera att sårbarheten i dag är oändligt mycket större än på Vildhussens tid.

Krångede kraftverk skulle tystna och den enorma tsunamiliknande flodvågen skulle påverka dalgången ända ner till kusten. Kraftstationer, hela samhällen, vägar och Midlanda flygplats skulle drabbas av flodvågen.

Vad kan man då göra för att undvika en tsunami i Ragundalen?

– Vi går vidare med två spår. Vi försöker bedöma sannolikheten för att höga flöden uppstår och vi försöker kartlägga konsekvenserna av ett genombrott i Tjärnviksdalen, säger Björn Olofsson.

Det som närmast står på agendan är att undersöka om det finns ett bergblock under ytan i Tjärnviken i nedre delen av sjön Gesunden.

– Om det finns en bergklack blir sannolikt konsekvenserna mindre. Då handlar det inte om 25 meters sänkning av Gesunden, utan kanske fem meter. Det innebär mindre konsekvenser, säger Björn Olofsson.

Den undersökningen ska utföras av maringeologer och har ännu inte inletts. Om de inte påträffar en hindrande bergtröskel kan förstärkningar behöva göras.

Samtidigt ska Fortum tillsammans med andra kraftföretag bedöma följderna av en flodvåg nedströms. Nedom Krångede kraftverk finns åtta kraftstationer i olika ägargrupperingar: Gammelänge, Hammarforsen, Svarthålsforsen, Stadsforsen, Hölleforsen,  Järkvissle, Sillre och Bergeforsen.

– Personligen har jag svårt att föreställa mig en ny Vildhuss-katastrof. Det känns avlägset att det ska bli så kraftiga flöden, säger Bertil Olofsson, chef för Fortums anläggningar i Indalsälven.

I Ragunda kommun tar man hotet på allvar och vidtar de åtgärder som är möjliga inom kommunen.

– Vi tillåter ingen ny bebyggelse och inga grustäkter i området, säger Rolv Ivansen på bygg- och miljökontoret i Hammarstrand.

I kommunens översiktsplan betonas också att skogsavverkningar i området bör utföras med stor försiktighet med hänsyn till risken för erodering.

De kommande undersökningarna i området får visa om det behövs ytterligare åtgärder för att förhindra ännu en sjökatastrof i Ragunda kommun.

Krångede o döda fallet

Om olyckan är framme kan älven bryta en ny fåra (rödmarkerad). Teckning: Kjell Nilsson-Mäki i Länstidningen den 9 juli 2012.

Artikeln publicerades ursprungligen i Länstidningen den 9 juli 2012.

Fotnot: I juni 2015 beslutade Skogsstyrelsen att förbjuda avverkning i området på grund av riskerna.


Kommentera