#Metoo årgång 1917

Snart lägger vi år 2017 till handlingarna. Vad kommer att stanna kvar i minnet och vad vill vi helst glömma?

Svar: #metoo-rörelsen (stanna kvar!) och extremhögern (försvinn!).

Dessa två strömningar har var och en på sitt sätt präglat nyhetsförmedling och debatt under 2017.

När det gäller #metoo finns dessutom betydande och slående likheter med samhället sådant det såg ut för hundra år sedan. En liten tillbakablick ger perspektiv på utvecklingen.

År 1917 fanns en stor social oro och tydliga revolutionära strömningar till följd av hunger, växande klassklyftor och ett högerparti som envist motarbetade allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

År 2017 ser vi en annan sorts revolution: #metoo-rörelsen.

Vi kliar oss i huvudet och undrar om inte jämställdheten i Sverige har kommit längre.

Tidskriften ”Rösträtt för kvinnor”, utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, har i sitt första maj-nummer 1917 en artikel med rubriken ”Där rösträttsvågen går fram över Sverige”.

De många exemplen på det omfattande engagemanget kommer från Jämtland och Härjedalen:

”Efter föredrag av fru Erica Falkman ha i Härjedalen bildats följande nya föreningar”:

Långåskans, Ljusnedal, Flon-Bruksvallarna, Funäsdalen, Glöte och Hedeviken. I Jämtland nämns Hammerdal, Munkflohögen, Sikås och Strömsund.

För varje lokal förening namnges ordförande och styrelsemedlemmar. Antalet föreningar som redan existerade framgår inte, men den lilla notisen vittnar om en ström av personer som går kvinnor ur huse för att organisera sig och protestera mot patriarkatet.

Rubrikordet rösträttsvåg är återhållsamt i överkant. I själva verket kan man tala om en stormflod. En jämförelse med #metoo-vågen ligger nära till hands.

Ändå hade kvinnorna i Långåskans och Munkflohögen inte tillgång till Facebook och den mediemångfald som finns i dag.   

Statsminister Stefan Löfven var i sitt jultal i Köping inne på en liknande historisk jämförelse. Han berättade om Agda Östlund, den första kvinnan som talade i Sveriges riksdag. Då var året 1921. Löfven sa:

– Jag har tänkt på Agda den här hösten. Vi står inför ett nytt genombrott. Och det är återigen kvinnorna som visar vägen. 2017 kommer att gå till historien. Det var hösten då kvinnor reste sig upp och sa: Nu är det nog! Nu är det slut med ursäkter, tystnadskultur, skam.

Det man kan fundera över är varför det inte har hänt mer under de hundra år som har gått efter rösträttskampen. Sverige beskrivs ofta som världens mest jämställda land, men #metoo-rörelsen har satt fingret på problem som sällan kommer upp till ytan.

Trots många framsteg har det varit trögt för jämställdheten. Kvinnorna fick sin rösträtt 1921, men det dröjde ända till 1947 innan den första kvinnan, Karin Kock, fick plats i regeringen. Det hade då gått 30 år sedan kvinnorna i Glöte och Sikås organiserade sig.

Tage Erlanders dagböcker vittnar om det motstånd som fanns mot kvinnor i regeringen under 1950- och 1960-talen. I riksdagen var det inte mycket bättre – år 1970 var andelen kvinnor 15 procent.

Sedan dess har det i sanningens namn hänt en hel del rent faktiskt, men kraften i #metoo visar att det återstår mycket när det gäller mäns attityder, uppträdande och självrannsakan.

Glädjande nog har #metoo har fått stort genomslag i samhället. En undersökning som Dagens Nyheter nyligen publicerade visar att sju personer av tio har påverkats av #metoo. Ytterligare en effekt är att fler vill engagera sig och hjälpa till vid kvinnojourer runt om i landet. Exakt vad det kommer att innebära återstår att se, men förhoppningsvis ska det inte dröja ytterligare hundra år innan budskapet sätter sig på djupet.

I julhelgen sänds för övrigt ytterligare en säsong av ”Fru Frimans krig”, en nyttig påminnelse om kampen för kvinnlig rösträtt och inflytande i början av 1900-talet.

Om #metoo-rörelsen pekar framåt finns åtskilligt som pekar i en annan riktning. Den extremhöger som personifieras av Donald Trump utgör ett bakåtsträveri som världen sällan har bevittnat. Det känns som åter till 1917. Det är en annan historia som det finns anledning att återkomma till.