Krångede och Lisa Ajax har en story ihop

Lisa Ajax Per Bergvall

 Per Bergvall intervjuar Lisa Ajax på Fallets dag i Krångede den 12 juli 2016.

 

När Krångede kraftverk invigdes för 80 år sedan var det klang och jubel i Ragundadalen och Sverige; folk fick jobb och landet energi.

Kraftverket hade en enorm betydelse för Sverige som industrination samtidigt som glädjehickande kommunpolitiker i Ragunda kunde sänka kommunalskatten med över 25 procent, från 12,40 till 9 kronor.

Så snabbt växte skatteunderlaget när Krångede och byarna i området exploderade. Människor från hela landet vallfärdade dit för att söka jobb. I rask takt byggdes bostäder, hotell, caféer, biograf, Folkets hus, danspalats och andra inrättningar.

Byn fick till och med en egen kyrka, eller i varje fall kyrksal. Den placerades i den nybyggda skola som skulle svälja de stora barnkullar som väntades.

Vattenrallarsamhället Trångbo var i mångas ögon ett syndens näste, så det kanske var därför kyrkans närvaro ansågs nödvändig.

Historien om kyrksalen berättar emellertid något väsentligt om Krångedes fortsatta öde. Det är här någonstans som den 18-åriga sångstjärnan Lisa Ajax kommer in i bilden.

När kyrksalen invigdes 1939 deltog hennes farfar, den då 16-årige Erik Ajax, son till den förste kyrkvärden Johan Ajax, farfars far till Lisa.

Lisa Ajax brukar tala varmt om Krångede och sin farfar Erik. Det var också han som ironiskt nog blev den siste kyrkvärden. När skolan var nedlagd och byggnaden såld fanns ingen annan utväg än att avkristna kyrksalen, vilket skedde år 2006 i närvaro av – just det, farfar Erik Ajax.

Då hade det gått 67 år efter invigningen. Cirkeln var sluten.

Så när Lisa Ajax står på en scen vid Krångede kraftverk en tisdagskväll i juli år 2016 knyter hon på sätt och vis ihop berättelsen om ett samhälles uppgång och fall. Samhälleliga institutioner som kyrksalen och skolan hade inte samma livslängd som själva kraftverket; de uppnådde aldrig den aktningsvärda åldern 80 år.

Därtill är tillfällen till synd på Trångbo numera begränsade. Och ingen vill gärna fira Förfallets dag.

Krångede kraftverk 2016 - 72 pix

Fallets dag i Krångede den 12 juli 2016

Åttioårsfirandet och exploateringen av en tre kilometer lång älvsträcka leder därför till diskussionen om samhällets och de exploaterande företagens roll för den lokala och regionala utvecklingen.

Ragunda och andra vattenkraftskommuner har i många år agerat för att få del av de enorma vinster som bokstavligt talat rinner ut ur kommunerna. Samtidigt minskar befolkningen; under åren 1970 – 2010 tappade Ragunda 3 000 personer. Skatteunderlaget försvinner i samma takt som det ökade under 1930-talet.

Men varje gång återbäringen och den missriktade fastighetsskatten förs på tal kommer invändningar av alla slag. Därför var det intressant att framtidsfrågorna seriöst diskuterades av politiker, länsföreträdare, kraftföretagare och lokala intressenter i anslutning till åttioårsfirandet.

Uppenbarligen visar Fortum ett aktivt engagemang för lokala och regionala frågor på ett sätt som vi sällan tidigare har sett. Vad det leder till återstår att se, men det är ett fall framåt, om uttrycket tillåts, att de pratar om vikten av ett nära samarbete med den lokala omgivningen.

Fortfarande återstår det för den politiska nivån att ta kraven och förväntningarna på allvar. Fallet Krångede visar att en exploatering kan leda till högkonjunktur under några årtionden men att det samtidigt finns en dålig beredskap för alternativ verksamhet när jobben tar slut.