Demokratin fyller 100 år

”Världen är alldeles trasig!”

I januari 1918 skrev den svenske sjöministern Erik Palmstierna en dagbokskommentar som var förtvivlad på gränsen till uppgiven.

Därtill hade han goda skäl: Världskriget var inne på sitt femte år, livsmedelsbristen var akut, ryska revolutionen orsakade skälvningar i svensk politik, grannlandet Finland plågades av inbördeskrig och spanska sjukan skördade allt fler offer.

År 1918 började kort sagt inte särskilt bra. Händelserna året innan, 1917, var inte mindre omvälvande, men i början av 1918 fanns en rad särskilda anledningar att se dystert på tillvaron. Ändå var det under detta depressiva år som Sverige beslutade genomföra en av de mest positiva och genomgripande förändringarna någonsin. Den 17 december införde Sveriges riksdag allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.  

I sin bok ”1918” (Albert Bonniers förlag), betecknar den liberale journalisten och författaren Per T Ohlsson händelsen som en revolution. Ur detta beslut, skriver han, ”… växte det öppna, moderna välfärdssamhälle som vi numera tar för givet, definierat av jämlikhetens idé.”

Per T Ohlsson betonar att denna svenska revolution skedde helt fredligt och i ordnade former, utan större oroligheter. Det var således lite av Landet Lagom över det hela.

I boken beskriver han inte bara den politiska processen, utan han tar oss med på en resa månad för månad i stort som i smått, från fotbollsmatcher och revypremiärer till sjukdomsutbrott och storpolitik.

Det är en lika trevlig som tankeväckande tripp. Men vad säger oss dessa händelser hundra år senare? Vilka trender och tendenser finns i januari 2018?  

I de formuleringar som låg till grund för riksdagsbeslutet 1918 fanns ett citat av den amerikanske presidenten Woodrow Wilson:

”Världen måste göras trygg för demokratin.”

Smaka på de orden: världen måste göras trygg för demokratin. Vem skulle i dag ens tänka tanken att i ett motsvarande sammanhang citera dagens amerikanske president, Donald Trump?

Möjligen om det vore i avsikt att ge ut den digra volymen ”Donald Trumps samlade vulgariteter och tarvligheter”, men aldrig i en text av grundlagskaraktär. Hans presidenttid har hittills varit en enda lång twitter-följetong av hån, hat och hot mot demokratiska spelregler, vetenskapliga förhållningssätt och sunt förnuft.

Det är ingen bra grund om man vill bygga världen trygg för demokratin.

Lyckligtvis har hans reella inflytande i viss mån begränsats. Det finns lagar och institutioner som på kort sikt inte kan rubbas. Hans stöd i den amerikanska opinionen är inte heller mycket att yvas över. Det mesta tyder på att hans tid vid makten blir relativt kort.

Samtidigt har han nått idolstatus bland högerextrema och odemokratiska rörelser runt om i världen. Det är mycket svårt att göra världen trygg för demokratin så länge personer som Donald Trump sitter vid makten och legitimerar våld. Eller för all del Vladimir Putin, som än en gång kommer att omväljas i en skendemokratisk process i Ryssland.

År 2018 är det val i Sverige. Hundra år efter beslutet om att införa rösträtt är demokratin hotad av nya företeelser. I USA förs en infekterad debatt om Rysslands eventuella inblandning i valet av Trump som president. På motsvarande sätt varnar Putin för västmakters inblandning i det kommande ryska valet. Sverige är långt ifrån fredat; statsminister Stefan Löfven varnat för risken att främmande makter försöker manipulera det svenska valet. Det gäller att stärka partiernas och det politiska systemets motståndskraft mot den typen av odemokratiska attacker.

Det handlar inte bara om IT-angrepp. Terrorism samt spridning av falsk och vilseledande information á la Trump är ett minst lika stort problem.

Världen är trasig, skrev ministern i januari 1918. Samma år infördes rösträtten, men hundra år senare kommer nya påminnelser om att demokratin ständigt måste värnas och erövras.

Artikeln är publicerad i Länstidningen Östersund den 30 december 2017