Lyssna på FN och stärk samernas rättigheter

Grattis Sverige!
För första gången på nära 20 år tar Sverige en plats i Förenta Nationernas säkerhetsråd. Det är ett glädjande besked och inte minst en framgång för utrikesminister Margot Wallström. Kampanjen inför avgörandet har mötts av kritik och misstänkliggöranden.
Efter den avgörande omröstningen i FN:s generalförsamling står det emellertid klart att Sverige har ett mycket starkt internationellt förtroende.
Under mandatperiodens två år, 2017-2018, har Sverige en betydelsefull roll, därtill som ordförande redan från start.Det är ingen lätt uppgift med tanke på alla väpnade konflikter, fullskaliga krig och fruktansvärda terrorhandlingar. Den värsta flyktingsituationen någonsin i världen sätter stor press på FN och enskilda länder.
Regeringen har därför anledning att vara stolt över det stöd den har fått för att driva frågor som rör demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Glädjen grumlas något av en färsk FN-rapport som riktar stark kritik mot Sverige för brister när det gäller samiska rättigheter.
Ironiskt nog offentliggjordes den samma dag som Sverige fick den åtråvärda platsen i säkerhetsrådet.
Extra genant är det att kritiken handlar om några av de hörnstenar som den svenska kampanjen har vilat på inför omröstningen, nämligen folkrätt, konfliktlösning och mänskliga rättigheter.
Det ser kort sagt inte snyggt ut om säkerhetsrådets ordförandeland inte förmår städa upp på hemmaplan.
Desto större anledning då att ta itu med de frågor som FN-rapporten tar upp. Det hör till saken att det inte är första gången som FN framför synpunkterna.
Bakom rapporten står FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Kommittén består av 18 oberoende experter som vart femte år granskar de stater som ratificerat FN:s konvention på området.
Kommitténs rekommendationer omfattar ett antal frågor som rör både lagstiftning och praktisk politik.
Generellt uttrycker rapporten oro över att samernas rättigheter inte respekteras då deras traditionella marker exploateras. Kommittén understryker också alla samers lika rätt till mark och vatten.
Vissa råd är konkreta, till exempel översyn av minerallagen och krav på större inflytande för Sametinget. De vill också att Sverige skyndar på arbetet med att anta Nordisk samekonvention och ILO-konvention 169 om urfolks rättigheter.
Sist men inte minst förordar kommittén en sanningskommission för att kartlägga och belysa svenska statens historiska övergrepp mot samer.
Enligt FN finns det således en hel del att göra även hemma i Sverige. Inget av detta är som sagt okänt för regering och riksdag. Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har anledning att ta åt sig av kritiken.
Hur kunde det bli så här? Det är givetvis inga lättlösta frågor, men när många års underlåtenhetssynder lagras på varandra blir konflikterna ännu snårigare att reda ut.
Regeringar av skilda kulörer har inte varit overksamma, men utredningar och beslut när det gäller samer har en egendomlig benägenhet att dras i långbänk för att till sist försvinna in i arkivens gömmor.
Som ordförande i FN:s säkerhetsråd kommer Sverige att ha ögonen på sig. Det gäller att göra något bra av den nyvunna positionen.
Hand i hand med detta viktiga uppdrag skulle det hedra Sverige om regeringen samtidigt tar itu med de dagsfärska rekommendationerna från FN-kommittén.
Under sommaren kommer LT att belysa frågorna ytterligare i några artiklar på ledarsidan.