Ett stycke rockhistoria

Jerry Williams är borta. Det är ofattbart, eftersom det känns som om det var igår jag såg honom och hans band i en fantastisk konsert på Scala-teatern i Stockholm. Det kan inte ha varit mer än ett par år sedan.

Jag fäste mig inte bara vid musiken, utan lika mycket hans roliga mellansnack. Ett stycke rockhistoria stod på scenen. Samtidigt erinrar jag mig en sommarkväll i juli 1984 på Qul i Backen i Hammarstrand. Hans uppträdande då gav upphov till en liten betraktelse på ledarsidan i Länstidningen. Här kommer den!

Krönika i LT den 21 juli 1984 om Jerry Williams inflytande på kommunalpolitiken!

Fullsatt på Torvalla Brunn

Trevligt arrangemang med allvarliga budskap när journalisten och författaren Arne Müller gästade Torvalla Brunn i går. Jag har tidigare läst hans böcker, Smutsiga miljarder, Norrlandsparadoxen och Stockholm, städerna och resten, och även skrivit om dem både här på hemsidan och i LT och ÖP. Här är länkar till flera artiklar på denna sida:

Storstadsdrömmar och livet på landsbygden

Kontraproduktiv övertro på marknadslösningar

Ekonomisk struktur gör staden till dragplåster

När kraften går ut från Norrland

Vinterfunderingar

Vinterlandskapet är förtrollande vackert. Snön är kreativ och skapar fantasifulla figurer i blandskogen nedom trädgränsen. Ännu dominerar granarna med snötunga grenar. Fjällbjörkarna böjer sig underdånigt mot marken som om de tillber jorden. Någon kilometer längre upp finns den diffusa trädgränsen.

Jag får en känsla av att jag är alldeles ensam i den katedral som är oändlig i sin rikedom. Här och där finns spår av andra färdkamrater, men nysnön gör det svårt att bedöma vilka varelser som har korsat min väg. Det är vindstilla, men jag ser snö ljudlöst falla från resliga granar. Ett djur som rör sig därunder? Jag vet inte. Tystnaden är total. Täcket ligger orört och metertungt på bron över Giemtsbäcken.  

Det enda som stör friden är min Runkeeper, som då och då talar om hur långt jag har åkt. Men fort går det inte när man åker i andakt. Om ett halvår kommer det att finnas kantareller i backarna och hjortron på myrarna.

Till vänster blottar Girjestjåkko sin vita och kala hjässa och österut skymtar Stor-Nila-hobben. Det påminner mig om att det var just denna marsdag år 1899 som Stor-Nila och Lill-Docka frös ihjäl på fjället. Men det var på norska sidan, långt från deras hemmamarker. De hade inte tillgång till GPS.

Med vördnad tänker jag på de människor som har levt och färdats här i århundraden, till och med långt innan dalgången började bebyggas. Det var glesbygd då och det är glesbygd i dag, men från och med nu finns det fiber i stugorna.

Minsann om inte solen tänker tränga igenom molnslöjan när jag vänder på skidorna och till Runkeeperns glädje halverar kilometertiden.

Årsdagen av Palmemordet

Den 24 och 25 februari 1986 besökte Olof Palme Jämtlands län. Det blev hans sista resa. Tre dagar senare var han död och Sverige sörjde sin statsminister. Varje år vid den här tiden påminns vi om denna händelse som berörde så många och som fortfarande söker sin förklaring.

Om detta har jag skrivit en artikel i Länstidningen Östersund (24/2).Den ligger inte ute på nätet på LT:s hemsida men den finns att läsa här!

Ännu fler Palmeminnen finns här: Mina personliga Palmeminnen och Olof Palme – en biografi.

Dagbok 2 – Staare2018

Tanken var att jag skulle göra lite noteringar dag för dag från ”samiska veckan” i Östersund. Utbudet var emellertid så stort och så intressant att det var svårt att hinna med! Man ville ju också vara med så mycket som möjligt.

Så småningom återkommer jag med en lite längre betraktelse ur ett hundraårigt perspektiv. Till vidare får det bli en liten bildkavalkad, främst från de egna aktiviteterna på biblioteket. Där fanns jag tillsammans med Bágo samt det nybildade förlaget Ravda Lágádus med Mikael Svonni och Inez Svonni Fjällström. 

Om du klickar på gallery pages nedan dyker det upp en bild från biblioteket. Jag, Henrik Blind, Lisbeth Kielatis och Anna Sofie Kuhmunen framför (=läser) den samiska nationalsången på fyra olika språk! Foto: Catarina Lundström.

gallery pages

Skymningen sänker sig när renrajden och den mäktiga paraden sätter sig i rörelse på väg från Badhusparken till invigningen vid Rådhuset.

Bokbord tillsammans med Bágo, samisk skribent- och författarförening.

Lisbeth Kielatis läste dikter.

Henrik Blind berättade om sina underfundiga instagrambilder.

Sagka Stångberg läser ur protokollet från 1918 vid riksmötet för Landsförbundet Svenska Samer.

Anne Wuolab läser sin berättelse om kvinnan och björnen.

Lars Mattsson berättar och läser.

Glaskonst av Tomas Colbengtson med foto från landsmötet 1918!

Jag hade nöjet att få berätta om mina böcker i den sydsamiska bokbuss som stod parkerad på torget!

Och här är Halimeh tillsammans med bibliotekarien Petra.

Mer konst av Tomas Colbengtson i utställningen på Storgatan 26.

Dagbok 1 från Staare2018 – på årsdagen av landsmötet

En av många aktiviteter under hundraårsveckan. Anna Sofie Bull Kuhmunen företräder den samiska skribent- och författarföreningen Bágo vid bokborden på biblioteket.

För oss nutida människor är det svårt att föreställa sig de enorma uppoffringar och påfrestningar som mötte arrangörerna av 1918 års landsmöte.

Ekonomiskt, geografiskt, politiskt och kulturellt.

Men de lyckades samla 219 samer till ett historiskt möte i Östersund.

Det är inte att undra på att forskaren Patrik Lantto hade rörelse i rösten när han konstaterade att det var en stor dag att få tala på hundraårsdagen av mötet den 5 februari 1918.

Han har ägnat åtminstone ett halvt liv åt att kartlägga samerörelsens politiska mobilisering.

– Det är stort att stå här i dag, sa han.

I sitt anförande i hörsalen på Mittuniversitetet berättade han om det samepolitiska arbetet före, under och efter det berömda landsmötet i missionskyrkan i Östersund.

Dessförinnan hade Sagka Stångberg, också hon med darr på rösten, levererat en personlig betraktelse över sin släkting Torkel Tomasson, en av förgrundsgestalterna i den tidiga samiska rörelsen.

Lite desillusionerat är det emellertid att höra henne säga att hon i dagens Sverige i Sametinget har kämpat för nästan exakt samma frågor som Torkel Tomasson drev den gången.

Har vi alltså inte hunnit längre? Den frågan kräver förstås en djupare analys.

Efter kom Erik Oscar Oscarsson och lyfte fram en tidig doldis – Hans Magnus Nilsson.

 – Han har fallit i glömska i skuggan av Elsa Laula, Torkel Tomasson och andra, menade Erik-Oskar.

Efter Erik-Oskars inlägg på Mittuniversitetet får han betraktas som återupprättad.

Före dessa intressanta föredrag hann jag besöka biblioteket och ställa i ordning det bokbord som jag ska ha under veckan tillsammans med Bágo, samisk skribent- och författarförening.

Där ska jag i morgon för övrigt ha en kort presentation mellan kl. 11.00 och 12.00 tillsammans med Anna Sofie Bull Kuhmunen, Henrik Blind och Lisbet Kielatis.

Nästa hållpunkt under denna inledande måndag blev Tomas Colbengtsons och Tomas Magnussons förnämliga utställning på Storgatan 26 samt Sametingets mycket intressanta seminarium om formerna för samråd mellan samerna och myndigheterna.

Plus förstås Stefan Mikaelssons engagerade tal i Storsjöteaterns foaje under den dagliga rubriken ”Den politiska arenan – politiken i Sápmi”.

Det är med andra ord svårt att hinna med det enorma utbud av aktiviteter som finns under hundraårsveckan.

Men roligt och intressant är det! Jag återkommer med ytterligare rapporter.

Samiskt jubileum i Östersund

Så här såg det ut när samerna samlades framför Rådhuset i Östersund i samband med det första landsmötet för hundra år sedan. Foto från Föreningen Gamla Östersund.

I dag inleds hundraårsfirandet med anledning av det samiska landsmötet i Östersund 1918. Om detta skriver jag på ledarsidan i dagens nummer av Länstidningen Östersund.

Artikeln finns att läsa även här!

Här hölls samernas första landsmöte 1918

För hundra år sedan höll de svenska samerna sitt första landsmöte, en milstolpe i samernas politiska mobilisering. Det skedde i Östersund. I morgon den 5 februari inleds hundraårsfirandet och pågår hela veckan med mängder av aktiviteter.

Själva mötet ägde rum i missionskyrkan (bilden lånad av Föreningen Gamla Östersund). Byggnaden låg i norra änden av dåvarande Nytorget (Gustaf III:s torg), ungefär där Östersundshem och kemtvätten Pressateljén i dag har sin verksamhet, mitt emot biblioteket.

Huset byggdes i början av 1880-talet och och stod färdigt 1883. Det finns en historia om hur det gick till när platsen för missionshuset valdes ut:

”Vi böjde våra knän vid ändan av några timmerstockar och bådo Herren giva oss denna tomt eller annan lämplig.”

De knäböjande männen blev bönhörda den gången, men år 1968 revs huset. Byggnaden spelar en viktig roll i min bok Separatorn, som delvis utspelar sig i dessa kvarter.

Inför hundraårsjubileet har jag skrivit en artikel i Samefolket om en av förgrundsgestalterna vid landsmötet 1918, Torkel Tomasson. Artikeln finns här!

 

Staare2018 är snart här!

Den 5 – 11 februari blir det rejält firande i Östersund. Det är nämligen 100 år sedan de svenska samerna hade sitt första landsmöte – en milstolpe i de samiska organisationernas historia. En hel vecka är sprängfylld av aktiviteter. Se hela programmet på festivalveckans hemsida

Själv har jag inför jubileet skrivit två artiklar i tidningen Samefolket, en om Gaaltijes verksamhetschef Jerker Bexelius, och en om förgrundsgestalten 1918, Torkel Tomasson.

Jag kommer också att delta i jubileumsveckan på olika sätt, bland annat på biblioteket tillsammans med litteraturföreningen Bágo och i den sydsamiska bokbussen. Mer deltaljer om det senare!