Intressant bok om skriftställaren Arthur Magnusson från Ytterån

Då och då har jag under årens lopp hört författaren Magnus Ottelid engagerat berätta om Arthur Magnussons märkliga gärning, begåvning och levnadsöde. Jag hade aldrig hört talas om honom innan Magnus började lyfta fram honom i ljuset.

Nu finns också berättelsen i svart och vitt: Skriftställaren – en levnadsteckning över Arthur Magnusson (Glenn Olsson förlag).

Jag förstår att det inte har varit enkelt att reda ut trådarna i Magnussons liv, men efter Ottelids hängivna forskning framträder en man med många bottnar: kommunist, nykterist, bibliotekarie, revyförfattare, översättare, poet och inte minst språkgeni. Magnusson hade sexårig folkskola som grund, men på egen hand lärde han sig tyska, engelska, franska, ryska, finska, polska och armeniska.

Ottelid gör en stor och betydelsefall insats när han nu sammanfattar och bevarar minnet av denne mångsidige kulturbärare, som levde åren 1902-1975. Det är mycket intressant läsning, inte minst med tanke på att Ottelid dessutom avslöjar en hemlighet som ytterligare komplicerar bilden av skriftställaren från Ytterån.

När jag läser boken går mina tankar till en annan jämtländsk kommunist, nykterist, bibliotekarie och kulturbärare med samma godmodiga framtoning som Arthur Magnusson utstrålar på omslagsbilden till levnadsteckningen. Deras vägar måste ha korsats!

Jag tänker på Per Amandus Backlund (1894-1989), född och uppväxt i Havsnäs, Alanäs och under en stor del av sitt liv verksam i Krångede i östra Jämtland. P.A, som han alltid kallades, drev ett kafé som kombinerades med allmän samlingslokal, schackklubb, godtemplarmöten och biblioteksfilial. Tillika var han cyklande lantbrevbärare. Så här skrev jag om honom i boken Krångede i kraftens tid:

”Han drev, på sätt och vis, ett Folkets hus i smått. Han kunde titulera sig trä- och byggnadsarbetare, konsumföreståndare, skogs- och flottningsarbetare, ABF-instruktör, politiker och fackombud. Han var urtypen för den självlärde folkrörelsemannen, framsprungen ur arbetarrörelsen, kooperationen och nykterhetsrörelsen.

I hans lilla filial från Jämtlands läns bibliotek fanns såväl Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht som Vilhelm Moberg, Sigge Stark och August Strindberg. Utbudet var mer varierat än så, men det var ett bibliotek med klart vänsterstuk. P.A. var kommunist och många gånger Sovjets försvarare i de ideologiska diskussionerna på Kalles och andra platser på byn. I en bok om Socialdemokraternas historia 1951 kallas han för ”kommunistagitatorn”, men hustrun Stina var folkpartist. Om man visade sig tillräckligt intresserad fick man följa med P.A. in till hans privata boksamling. I den lilla sovalkoven fanns böcker från golv till tak.”

Det skulle förvåna mig om han med den bakgrunden inte hade haft kontakt med Arthur Magnusson. Jämtland är trots allt inte så stort.

P.A. Backlund i samspråk med Per Bergvall i samband med en artikel jag skrev i början av 1980-talet.

En annan person som jag har sett nämnas i samband med Arthur Magnusson är skådespelaren Allan Edwall. I boken Då kan man lika gärna kittla varandra av Johan Erlandsson står det att Arthur Magnusson förde Edwall in i böckernas värld. Magnus Ottelid har kommenterat detta sammanträffande på sin hemsida. Där finns för övrigt mer att läsa om boken Skriftställaren.

Samtal på Littfest i Umeå om tvångsförflyttningar av samer

Om exakt en månad, den 12 mars, inleds årets upplaga av Littfest i Umeå. Själv har jag äran och nöjet att delta i ett samtal om tvångsförflyttningar av samer:

Detta med anledning av att Elin Anna Labba nyligen har kommit ut med en mycket angelägen bok i ämnet. Den heter Herrarna satte oss hit. Hon har gjort djupintervjuer med många berörda och i övrigt gjort en väldigt grundlig och fin dokumentation. Det är en skakande läsning om övergrepp som omfattade många människor och som i stort sett är gömda och okända i svensk historieskrivning.

Jag skrev själv en bok i ämnet år 2013 (De tvångsförflyttade) som en del i den trilogi som handlade om händelser inom Tärna i Västerbotten från 1800-talet och fram till våra dagar. Då tog jag mig friheten att vidga ämnet till att även omfatta tvångsförflyttningar av samer till följd av vattenkraftsregleringar. Den mörka perioden har jag själv erfarenhet av, eftersom mina morföräldrar tillhörde de som drabbades. Men jag skrev även om de nordsamiska tvångsförflyttningarna och det som hände i spåren av dem i framför allt Vapstens sameby. Det ska bli mycket intressant att prata med Elin Anna Labba om allt detta. Samtalsledare är Catarina Lundström, historiker och läs- och litteraturutvecklare i Region Jämtland Härjedalen, som är medarrangör under denna dag på temat ”Gränslöst – språk, identitet och liv”. Region JH har även ordnat med ett bokbord, där jag kommer att stå tillsammans med Magnus Ottelid och Clara Witthoff under Littfestdagarna.

Biografisk höst och vinter…

… Nej, jag har inte suttit nedsjunken i en bekväm biofåtölj under hösten. Däremot har jag grottat ner mig i ett antal intressanta biografier över mer eller mindre kända personer.

Det är något speciellt med utförliga personskildringar när de är skrivna med lätt hand med en gedigen dokumentation som grund och målande beskrivningar av det samhälle och den verklighet som omger de skildrade personerna.

Korta texter om biografierna på bilden kommer ni att hitta här!

Succé för bokmässan Bodil

Årets upplaga av bokmässan Bodil kan bara summeras på två sätt: lyckade arrangemang i både Krokom och Östersund! Här kommer några bilder från arrangemanget:

Catarina Lundström informerar författargänget (ca 30 minst)

Torbjörn och undertecknad

II startgroparna i Krokom

Välkomna till Bodil!

I eftermiddag är det Krokomspremiär för den regionala bokmässan Bodil!

Flera nya böcker kommer att presenteras, dock inte av mig. Jag kör med mina gamla ”klassiker”. Originalutgåvorna av Fattiga som de voro, Separatorn och De tvångsförflyttade är sedan länge slutsålda, men samtliga tre böcker finns nytryckta i pocketvolymen Fjäll i förvandling.

De samiska tvångsförflyttningarna är för övrigt aktuella genom den tevedokumentär som visas just nu och den rättegång som nyligen ägde rum i Lycksele. Den senare handlar om den sameby och det område som jag skriver om i min bok. I övrigt gör jag en samhälls- och politisk poesivandring mellan åren 1986 och 2015 i dagsversboken Hundra verser med rim och reson. Jag har också kvar några ex av Krångede i kraftens tid, som handlar om ett kraftverkssamhälles uppgång och fall (Obs! vits). Välkomna till Bodil på Magneten i Krokom i dag kl. 16-19!

Ny uppmärksamhet kring tvångsförflyttningar av samer

Försättsblad av Tomas Colbengtson i boken ”De tvångsförflyttade”.

Med start i morgon den 17 november kl. 18.00 kommer Sveriges Television att visa en dokumentärserie om tvångsförflyttningar av samer. Den serien ser jag fram mot!

Själv skrev jag om dessa händelser i boken De tvångsförflyttade, som kom ut vid den här tiden för sex år sedan. Varför intresserade jag mig för detta ämne? Det försöker jag reda ut på denna sida. Klicka här!